Ett brev.
En sista uppgift var en kursreflektion som vi skulle skriva i brevform.
Jag skrev ett brev till den där Sanna som satt på uppropet den 19 januari 2009.
"Hej Sanna!
Jag vet att du är nervös och du har rätt, den där snygga killen i hörnet är bög. Han kommer att bli en av dom bästa människorna du träffat hittills.
Nu tänkte jag skriva till dig och berätta om kursen, för jag har redan gått den. Eller imorgon är det dags för den sista föreläsningen och det här blir det sista jag skriver under denna kurs.
När tanten där framme säger att ni inte kommer att ha tid till någonting annat än skrivandet så ljuger hon. Men SNÄLLA, jobba inte halvtid bara för att du är girig och för att du vill vara snäll (om två veckor slutar du på VI och några dagar senare kommer du att börja jobba på VKG igen. Det låter sjukt men är helt sant.) Det är inga problem med att hinna jobba men du kommer att ångra dig för att du inte la ner mer tid på att skriva.
Tanten kommer även att rekommendera en tidig klassfest. Så att du vet är det du som håller i den. Göm alla glas och köp plastmuggar!
I början kommer du att läsa all kurslitteratur i rasande fart. Fortsätt med det istället för att bli lat som jag. Men stressa inte upp dig om du inte hinner läsa allt i tid. Det löser sig. Kom ihåg att göra anteckningar när du läser, det underlättar när du skriver din essä.
Nej, det är inte okej att börja skriva söndagkväll när inlämning är på måndag. Du kan inte skylla på jobb eller brist på inspiration. Snart kommer du att lära dig att det bara är en dålig bortförklaring när man är för lat för att ta tag i skrivandet.
Ta vara på alla idéer, sluta inte skriva i den där copiaboken som du har i jackfickan och stanna och skriv upp allt du kommer på. Även om det är mitt i rusningstrafiken i tunnelbanan. Du vill ju faktiskt kunna försörja dig på skrivandet i framtiden.
På tal om framtiden. Om ett tag kommer du att hata skrivandet och du kommer att säga att du vill sluta skriva helt och håller (ja, du blir inspirerad av Stefan Lindberg som också tänkte den tanken en gång i tiden. Sidospår igen, kräv mer respons på novellen!) sen kommer du att att ta tillbaka det påståendet lite och istället säga att du inte vill skriva någon roman och att du inte vill publicera dina texter och blablabla. Men jag vet att du ändå vill göra det. Håll hårt i den där pennan och släpp den bara för att kunna uppleva saker som du kan använda i skrivandet.
Efter någon månad på kursen kommer du att peaka. Du börjar på flera noveller men avslutar ingen. Kan du vara så snäll att du avslutar i alla fall en så att jag slipper göra det i sommar (då vi för övrigt kommer att vara arbetslösa).
I slutet av mars kommer du att känna att ditt skrivande har utvecklats. Nu har du vågat testa nya sätt att skriva och du vågar till och med lämna ut en kärleksnovell till din responsgrupp. Behåll den där känslan och fortsätt på samma sätt istället för att "hata skrivandet". Du måste kämpa lite för det är bittert att sitta här två månader senare och känna att man dalade lite väl mycket efter den där toppen.
Du hoppas ju på att den här kursen ska inspirera dig. Du måste själv ta tag i det. Söndagskvällarna dödar inspirationen och du kommer bara känna dig stressad och pressad.
Och du. Kan du inse lite tidigare att lägenheten inte ger nån inspiration. Miljöombyte är ordet du söker.
Klassfest har jag skrivit lite om. Ta tag i det oftare för ingen annan kommer att göra det och det är tråkigt att inse att man inte ens vet vilka i klassen som kan dansa.
Jag vet att jag har bett om många saker redan, men en sista innan jag rundar av. Hela klassen kommer att sucka högt inför uppläsningen i Svarta Lådan. Det kommer att bli bra till slut men ta på dig ledarrollen och visa vem det är som bestämmer. Se till att fylla lokalen för många av dina klasskompisar kommer att göra dig otroligt stolt och då vill du att hela världen ska få se resultatet. Och ansträng dig lite med din egna text. Det är pinsamt att läsa upp något som man skäms för när man har varit The Master över hela arrangemanget...
Alltså, mer fest, mindre jobb. Mer skrivande och mindre bortförklaringar.
Du kommer att hata kursen men ändå vilja läsa B-kursen, sen kommer du att vara glad över att du inte hoppade av när det var jobbigt.
En dag skriver vi den där jävla romanen!
P.S Mamma blir ledsen om du glömmer att bjuda in henne till Svarta Lådan."
