Pite.
I var och varannan mening blir det nästan hejdå och kanske börjar jag inse att jag inte kommer att träffa mina finaste vänner på ett tag när jag åker (jag tänker komma in). Och just när det nästan är så att jag åker, just då börjar jag tycka om dom ännu mer.
Jag skulle vilja krama dom hela tiden och nu tror jag faktiskt att jag gråter lite. Även om jag vet att jag måste åka, för min egen skull, och även om jag säger att jag inte längre har någonting att hämta i Stockholm så har jag ändå allt det som jag under åren byggt upp här. När jag skrattar så att det gör ont magen och folk tittar konstigt på oss, då undrar jag innerst inne om jag kommer att hitta någon som får mig att skratta lika hysteriskt när jag åker iväg. Finns det någon där uppe som bara kan säga ett ord och få mig att skratta hejdlöst? Finns det en axel där som jag kan luta mig mot och bara känna mig trygg? Finns det nån som jag kan skvallra med och finns det nån som älskar mat på samma sätt som jag? Finns det nån att ha Sex and the city-maraton med? Någon att beklaga sig över livets missöden med? Någon att ha misärsöndag med? Någon som skriver kärleksbrev på alla hjärtans dag (våga låta bli att skicka ett nästa år!).
Det kanske är ödet att Kent plötsligt spelar Våga vara rädd för att jag ska inse att det är nära nu. Jag kommer att åka. Men även om jag vet att ingenting kommer att vara sig likt när jag kommer hem så vet jag att jag just nu har några av dom finaste vännerna. Kanske har jag tagit för många förgivet för att kunna inse det bara. Det krävs en förändring för att inse.
Jag lovar att du inte är ensam om att känna som du gör inför den eventuella flytten upp hit. Det kommer att finnas folk att skratta hejdlöst med, du kommer att hitta axlar att luta dig mot, matälskare och kollektiva middagar kommer du drunkna i osv osv.
Jag kan ju bara tala för mig själv, men de tre senaste åren jag spenderat häruppe har varit helt fantastiska, och det är jag inte ensam om att tycka. Det ska såklart bli skönt att bli klar med utbildningen, men det är så otroligt mycket jag kommer att sakna när jag om ett år flyttar härifrån. Kommer förmodligen aldrig mer att få leva det liv jag levt här, både på gott och ont.
Om du har några fler funderingar är det bara att maila! Och oroa dig inte, NolleP kommer att bli helt fantastiskt :)
