Utkast: Plötsligt känner ...
Plötsligt känner jag för att sitta på balkongen mitt i natten och röka. Och skriva.
Vi köpte cigariller mitt i natten. Paketet såg annorlunda ut och innehållsförteckning saknades och efter några timmars vindrickande på söders höjder kändes det som en bra idé.
Egentligen röker jag inte ens. Men ibland ser jag mig själv som en av dom där världsvana som med van hand tänder ännu en cigg och nonchalant blåser ut röken i ringar.
Det är nog inte riktigt så jag ser ut för resten av världen.
Det är svårt det där. När man inte riktigt känner igen sin spegelbild. När man förväntar sig att den som tittar tillbaka på en ska se annorlunda ut. Gladare eller med förväntansfull eller bara annoslunda till utseendet.
Jag drar inte ner röken tillräckligt långt ner i lungorna för att räknas till rökarna och filtret är lite för blött för att jag ens ska kunna lura mig själv.
Vi köpte cigariller mitt i natten. Paketet såg annorlunda ut och innehållsförteckning saknades och efter några timmars vindrickande på söders höjder kändes det som en bra idé.
Egentligen röker jag inte ens. Men ibland ser jag mig själv som en av dom där världsvana som med van hand tänder ännu en cigg och nonchalant blåser ut röken i ringar.
Det är nog inte riktigt så jag ser ut för resten av världen.
Det är svårt det där. När man inte riktigt känner igen sin spegelbild. När man förväntar sig att den som tittar tillbaka på en ska se annorlunda ut. Gladare eller med förväntansfull eller bara annoslunda till utseendet.
Jag drar inte ner röken tillräckligt långt ner i lungorna för att räknas till rökarna och filtret är lite för blött för att jag ens ska kunna lura mig själv.
Kommentarer
Trackback
