Kärleksskulder.
Någonstans bland högar av handskrivna texter och böcker att läsa försvinner tiden och tankarna som jag lovat bloggen.
En grön lönespec trillade ner genom brevlådan idag, min plan om en rik helg gled genom fingrarna när dag Lön flyttats fram till på måndag men som ett ljus i mörkret meddelar CSN att en hel hög med lånade pengar väntar på att bli spenderade.
Men egentligen, är en skuld i pengar någonting att oroa sig över, när jag får göra någonting jag vill göra, när jag får utvecklas och lära känna mig själv och nya människor.
Trots min brist på romantiska egenskaper så har ord som vacker och förälskad cirkulerat i mitt tänkande, inte för att jag blivit kär, för det kan jag inte, men för att jag på nåt sätt fallit i kärlek i tillvaron.
Jag längtar faktiskt efter att få åka tillbaka till skolan när jag är på väg hem, jag älskar att ligga vaken på nätterna och spela Sex and candy på låg volym samtidigt som jag skriver, mest nonsens, men ibland en rad som jag kan få till något som till och med jag själv kan tycka om och framförallt njuter jag av att inte behöva gå upp på morgonen för ännu en dag på ett jobb som bara snor all min livsglädje och energi.
Jag har ett tålamod som räcker och blir över, om vi bortser från när jag ensam ska sätta ihop möbler från ikea, men när jag kliver in genom dörrarna till den platsen som jag valt att kalla för mitt jobb i åtta månader så försvinner allt.
Tålamodet, glädjen, hoppet för mänskilgheten och speciellt energin.
Och snart är det Markus.
