Kreativt.

Jag överlevde första dagen.

Och jag har goda förhoppningar, det kommer blir bra.

Utöver en gruppuppgift a lá "Lär känna varandra på en fotoutställning" så ska vi om en vecka ha med oss en gammal (eller ny..) text som antaligen ska läsas upp och bedömas.

Plötsligt blir alla mina gamla texter så små och bleka eller för personliga och skrämmande, jag är rädd för att alla andra ska vara sjukt duktiga och att jag kommer in som en wannabe författare som klarat sig på lite för mycket dagdrömmar och synonymer i Word, samtidigt känns det som att det är för tidigt att spotta ur sig en allt för personlig text, att berätta om en överdriven kärlekshistoria utan lyckligt slut eller om bittra stunder och sura tankar är att visa för mycket på för kort tid.

Vart finns det perfekta mellanläget, det där som kallas lagom?

Jag antar att jag inte är lagom, jag är för mycket eller för lite. Att det är lite av allt eller inget...

"But though I'm good with words, I've never been good with words"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0