Trasig.

Jag träffade någon idag.
Direkt såg man på honom att han inte mådde bra, det var så mycket som var fel men han var ändå en sån person som vägrar erkänna det. Allra minst för sig själv.
Han sprang runt och skrattade och pratade och berättade larviga skämt som alla skrattade åt men ändå såg alla, förutom han, att han ville säga något annat.
Han ville nog skrika ut att det inte bara var pengar och ett känt namn som han ville ha, han ville ha något att hålla i när det gungade för mycket.

Han var fullast av alla trots att det var torsdag och trots att han skulle jobba tidigt dagen efter, ingen hade han att hålla i trots att alla nog innert inne ville ge honom en hand.

Han bad aldrig om det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0