Studentliv.
Man vet att man har lagt ner way to much dineros på öl när man tvingas sno nudlar från sin egna mor.
Och när man tvingar henne att köpa toapapper.
Fast egentligen är det här med toapappret en mycket mer komplicerad historia, det handlar inte om att jag inte har pengar till att köpa det, det handlar om att jag inte kan köpa det.
Jag är fortfarande grymt fattig men jag har en hel hög med burkar som jag skulle kunna panta, problemet är bara att jag då inte har råd att köpa något annat än toapapper och går jag ner till affären aka. Köttmarkanden för att enbart köpa toapapper så kommer personalen helt klart tro att jag måste panikbajsa. Dom kommer tro att jag står där i kön och håller mig så att jag håller på att gå sönder, dom tror sig kunna se hur mina ögon tåras och hur jag drabbas av kramp på diverse ställen som vi inte ska ta upp.
I själva verket vill jag vara förbered till den stunden när den sista rullen, som jag tvingade en vän att ta med sig hit, tar slut.
Som tur är räddade mamma situationen, den här gången.
